Barns rätt till information
Enligt barnkonventionens artikel 17 ska barn ha tillgång till information. Barns rätt till information är också tätt knuten till barns rätt till delaktighet som tas upp i artikel 12. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) står bakom webbplatsen Lilla Krisinfo.se som är ett exempel på hur kommunikation till barn och unga kan se ut.
På MSB fanns länge tankar på att anpassa myndighetens information för barn och unga. Det blev i samband med två stora världshändelser – Covid-19-pandemin och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina – som en egen webbplats för den unga målgruppen lanserades. Innan dess hade man samlat viss information till barn och unga om exempelvis VMA (viktigt meddelande till allmänheten) på en sida på MSB:s Krisinformation.se.
Anna Toss arbetar som kommunikatör vid MSB och har varit med hela vägen från idéstadiet till den webbplats som idag hålls uppdaterad med barnanpassad information om kris och beredskap. Hon berättar att en viktig faktor till att Lilla Krisinfo blev verklighet var att barnkonventionen blev svensk lag och att MSB fick ett uppdrag från regeringen att utveckla sitt barnrättsarbete genom att ingå i satsningen Barnrätt i praktiken (BIP) även kallat Kunskapslyftet för barnets rättigheter. Att MSB:s generaldirektör har arbetat mycket med barnrättsfrågor bidrog så klart också. Alla stjärnor stod rätt, helt enkelt!
Lättillgänglig information ger alla kriskoll
Både Lilla Krisinfo och webbplatsen Krisinformation.se innehåller information som är tänkt att ge oss kunskap om vad som sker före, under och efter en kris. Det handlar om ”kriskoll” samtidigt som det finns nyheter om aktuella händelser.
– Vi har inte lika mycket nyheter på Lilla Krisinfo som det finns på Krisinformation.se. När vi bestämmer vilka händelser vi ska skriva om gör vi avvägningar till exempel utifrån vad som lyfts mycket i media och då vi ser att det kan behövas barnanpassad information. Eller utifrån händelser där barn är direkt berörda. Ett exempel på det senare är våra frågor och svar om gängvåld, berättar Anna.
Krisinformation.se har som uppdrag att i en kris förmedla information från alla ansvariga myndigheter och andra offentliga aktörer. På samma sätt behöver Lilla Krisinfo få in sina underlag.
– I första hand ska vi alltså sammanställa andra aktörers information som riktar sig direkt till barn. Men ofta får vi ta informationen som är skriven för vuxna och skriva om så att den funkar för barn. Eller ta kontakt med den myndighet som vi vet har information om en aktuell händelse och tala om vad vi behöver veta, säger Anna.
När Lilla Krisinfo-redaktionen tar fram innehåll ser de framför sig ett barn i mellanstadieåldern, eller ”KP-åldern”, som Anna säger. Den informationen kan också tilltala till exempel en 15-åring eller en 8-åring, som med lite hjälp kan ta den till sig.
Dessutom har Anna och de andra kollegerna förstått att även vuxna går in på sidan för att lätt tillgodogöra sig information. Att ha tillgång till enkel information även som vuxen är viktigt, särskilt i en kris, säger Anna.
Information stärker barn och unga
Responsen på Lilla Krisinfo har varit övervägande positiv, inte minst från exempelvis lärare, bibliotekarier och fritidsledare som använder texterna som stöd i sitt arbete. De ger också förslag på nya texter, gärna på andra språk än svenska – något som det idag saknas resurser för.
Men när Lilla Krisinfo lanserades kom det en del kritik från arga och oroliga vuxna. I sammanfattning handlade kritiken om att man ska låta barn vara barn – varför ska vi skrämma upp dem?
MSB menar däremot att informationen till barn och unga, om hur man ska göra om en kris uppstår, gör barnen och ungdomarna mer rustade, stärkta och trygga.
– I vissa familjer i Sverige är det ju även så att det är barnen som är informationsbärare. Kanske för att det är barnet som av olika skäl tagit på sig det ansvaret, eller för att det är barnet som bäst behärskar det svenska språket, säger Anna.
Vill göra barn mer delaktiga
Det finns många idéer om hur Lilla Krisinfo kan utvecklas. En handlar om att göra barn och ungdomar mer delaktiga i arbetet.
– Vi skulle gärna ha en panel, en ”advisory board”, för att utvärdera våra texter. Men det har funnits saker som gjort det svårt, till exempel frågan om hur vi ska behandla personuppgifter. Vi trodde det skulle vara enklare. Men det är en fråga vi inte har släppt, berättar Anna.
Anna och hennes kolleger som jobbar med Lilla Krisinfo ingår sedan flera år tillbaka i ett nätverk med fokus på information riktad till barn. Andra som ingår där är till exempel Lilla Aktuellt, Kamratposten (KP), SvD Junior och Barnombudsmannen. I det nätverket kan texter delas för synpunkter, och Anna menar att feedbacken brukar vara väldigt värdefull.
Om barns tillgång till information
FN:s kommitté för barnets rättigheter (barnrättskommittén) har bland annat uttalat att barn behöver tillgång till information om alla frågor som rör dem, utformad så att den passar deras ålder och förmågor och att bland annat information om medborgarfrågor är något som samhället bör se till finns tillgänglig för barn.
Det övergripande barnrättsuppdraget
MSB ingick under åren 2021-2023 i regeringens BIP-satsning och hade under de åren uppdrag i regleringsbreven.
Rafif Makboul arbetar som strateg för social hållbarhet på MSB och har ett övergripande ansvar för bland annat barnrättsfrågorna. BIP-uppdraget är nu avslutat. Men barn och unga är fortsatt viktiga målgrupper för MSB:s arbete. Även efter regeringsuppdraget pågår ett barnrättsarbete som främst består av tre delar: Risk- och kriskommunikation för barn, Hur påverkas och skyddas barn och hur kan barn vara delaktiga, samt Kunskapshöjande insatser kring barns rättigheter.
Rafif tycker att BIP-uppdraget var viktigt för myndigheten inte minst eftersom det erbjöd ett sammanhang. BIP-myndigheterna och Barnombudsmannen har kunnat dela exempel och erfarenheter med varandra och även information om aktuella frågor. Hon kan också se att MSB:s arbete med dels BIP-uppdraget, dels Lilla Krisinfo, har gett viss draghjälp till varandra.
Att vi haft regeringsuppdraget har nog gett en skjuts åt Lilla Kris-arbetet också, det har gett en extra tyngd till barnrättsfrågorna rent generellt.Rafif Makboul, MSB
– Lilla Krisinfo är en egen verksamhet som är fristående från arbetet i regeringsuppdraget. Men information till barn är ju något väldigt centralt ur ett barnrättsperspektiv, och där är ju det arbete som görs inom Lilla Krisinfo så ’rätt’. Att vi haft regeringsuppdraget har nog gett en skjuts åt Lilla Kris-arbetet också, det har gett en extra tyngd till barnrättsfrågorna rent generellt. Det är väldigt roligt att Lilla Krisinfo har fått så positiv uppmärksamhet på olika håll, bland annat i BIP-sammanhang, säger Rafif.
Fem medskick när du ska skriva för barn
Anna Toss ger tips om du ska kommunicera till barn och unga:
- Text som är bra och begriplig för barn är också bra för vuxna, särskilt för vuxna som är i kris. Tänk klarspråk!
- Engagera läsaren genom att dra in hen i texten. Hur påverkar det vi skriver om hens liv? Skriv "du" och "ni", få läsaren att känna sig delaktig.
- Vitsen med information till barn är att göra dem tryggare, ge känsla av sammanhang och kontroll. Undvik att skrämma, men utan att ljuga eller förmildra. Avstå från detaljer som kan öka barnets oro och rädsla.
- Det behöver inte vara svårt att skriva till barn. Om svåra ord inte går att ersätta med ”enklare” är ett tips att komplettera texten med en ordlista.
- Barn har idag stor tillgång till information, och ibland är en av dina viktigaste uppgifter att vara en tydlig och trovärdig motvikt till vinklade eller felaktiga källor på t.ex. sociala medier.