Barn och krisberedskap
Staten har en skyldighet att se till att det finns pålitliga system och rutiner för att skydda barn under en samhällskris och se till att deras rättigheter uppfylls.
Kriget i Ukraina
Kriget i Ukraina måste genast upphöra för att skydda barns liv. Både Ryssland och Ukraina har ratificerat barnkonventionen. Krig är den yttersta kränkningen av barns rättigheter: rätten till liv och utveckling, rätten till skydd mot våld, rätten till sin familj, rätten till hälsa och utbildning. Humanitär hjälp till barn i Ukraina måste komma fram säkert och utan dröjsmål. Alla länder inom det europiska samarbetet måste ta emot de barn och deras familjer som befinner sig på flykt från Ukraina och söker skydd.
Länkar med anledning av kriget i Ukraina
Covid-19-pandemin
Covid-19-pandemin visade att det finns brister när det gäller det barnrättsliga perspektivet inom krisberedskap och totalförsvar. Barn påverkas av sjukdomen men framför allt av de åtgärder som vidtogs för att minska smittspridningen. De lärdomar som dras av pandemin kommer vara avgörande för hur framtida samhällskriser hanteras.
Barnombudsmannens viktigaste ställningstaganden
- Inkludera ett barnrättsperspektiv i de författningar, strategier, riktlinjer och policys som är kopplade till Sveriges krisberedskap och totalförsvar.
- Säkerställ barnanpassad information inför och vid kriser och extraordinära händelser.
- Säkerställ att offentliga aktörer med särskilt ansvar för krisberedskap och extraordinära händelser gör barn delaktiga.
- Tydliggör skolans uppdrag under en kris och tydliggör huvudmännens ansvar.
- Säkerställ att barn är delaktiga i uppföljningar av pandemins effekter.
- Utvärdera hur barns fysiska och psykiska hälsa har påverkats av sämre tillgång till kultur- och fritidsaktiviteter under pandemin.
Förslag från rapporten Alla tar ju inte ansvar (2021)
